Etanols fysiologiska verkan

Allmänt
Etanol stimulerar centrala nervsystemet och fungerar som ett lugnande medel. Det kan liknas vid ett bedövningsmedel som eter. Etanol tar bort trötthetskänslor vid förtäring därför att det bedövar, etanol hindrar kroppen att registrera tröttheten. Blodets alkoholhalt mäts i promille (tusendel) med avseende på vikt. 1 procent (hundradel) är lika med 10 promille.

Promillehalt
Blodets alkoholkoncentration eller "promillehalt" beror på många faktorer. Förutom mängd drucken alkohol beror även koncentrationen på kön, kroppsvikt, hur lång tid alkoholförtäringen tagit, eventuellt tilltugg till drickandet, etc. En stor man som dricker en halv flaska vin under en måltid kommer att ha lägre alkoholkoncentration i blodet än en liten kvinna som häller i sig lika stor mängd vin under en kort tid.
Strax efter intagandet av etanol släpper hämningarna, personen blir i de flesta fall pratglad och lycklig. Personen kanske gör saker han eller hon normalt inte skulle ha gjort i nyktert tillstånd. Detta därför att etanol även bedövar de delar av hjärnan som kontrollerar förnuft och omdöme.
Vid 1-3 promille påverkas koordinationsförmågan. Personen får problem att gå, tala och utföra enkla saker eftersom nerverna som sänder ut signaler till muskler och kontrollerar dem även påverkas av etanol.
Vid 3-4 promille kan illamående och kräkningar förekomma eftersom kroppen, helt naturligt, vill göra sig av med giftet som påverkar kroppen. Medvetslöshet kan även förekomma.
Över 6 promille påverkas nervsystemet så mycket att livsviktiga funktioner som andning och hjärtverksamhet störs. Störningar av denna typ kan leda till döden.
California University Medical School i Los Angeles Ca USA rapporterade 1982 om en 24 årig kvinna med 15,10 promille i blodet! Kvinnan var förvirrad men vid fullt medvetande.

Etanol i blodet
Det mesta av etanolen kommer ut i blodet via tunntarmen. Endast mindre mängder diffunderar ut i blodet via magsäcken där etanol även ökar magsyraproduktionen. Etanol behöver inte förbehandlas av matsmältningsorganen för att kunna tas upp av kroppen till skillnad mot protein och stärkelse. Närvaro av mat, speciellt fet mat, hämmar etanoltransporten ut i blodet i motsats till kolsyrade drycker som påskyndar i etanoltransporten. Då etanol kommit ut i blodet transporteras det runt med blodet till kroppens olika organ.
Etanol tränger ut i nervcellerna, som vilket organiskt lösningsmedel som helst, och påverkar de biokemiska processerna där. Detta upplevs som att man blir alkoholpåverkad eller full. Exakt hur etanol påverkar nervcellerna vet man inte.
Etanol påverkar också hjärnan i stor utsträckning. I hypofysen hämmar etanol produktionen av ett hormon, vasopressin, som reglerar urinflödet. Avsaknad av detta enzym leder till ökad urinproduktion och uttorkning av kroppen. I hjärnan frigörs signalsubstansen dopamin som får hämningar att släppa hos den alkoholpåverkade. Dopamin har även en lugnande och avsnappnande effekt. I hjärnan frigörs även endorfiner, ett morfinliknande ämne, som ger känslor av lycka och lugn.
Etanol vidgar kroppens blodkärl vilket uppfattas som en uppvärmning av kroppen. Uppvärmningen är i själva verket är ökat blodflöde i kapillärerna nära huden och det ökade blodflödet resulterar i en avkylning av kroppen i stället för en uppvärmning.
Då etanol sönderdelas i kroppen bildas acetaldehyd som mellanprodukt. Acetaldehyd är giftigt, speciellt för foster. Omfattande etanolbruk av gravida kvinnor misstänks vara den största orsaken till mentala missbildningar hos barn i västvärlden.

Etanolnedbrytning
Det första steget av etanolnedbrytningen av etanol sker huvudsakligen i levern och där oxideras etanol till acetaldehyd. Vidare oxidation av acetaldehyd till ättiksyra sker ute i cellerna i människokroppen. Ättiksyran behandlas senare i en process som kallas beta-oxidation där en metabolit, acetyl-coenzymA, bildas. Den bildade metaboliten sönderdelas senare i en process som kallas citronsyracykeln eller Krebscykeln och bildar koldioxid, vatten och energi.
Etanolförbränningens hastighet är oberoende av blodets etanolkoncentration och är konstant hos den enskilde individen. Hastigheten kan variera kraftigt från person till person, ibland upp till ± 30%, men ett bra genomsnittsvärde ligger omkring 2cl 40% etanol per timme (eller 10g ren etanol per timme).
En liten del av etanolen, ca 2-10%, lämnar kroppen via utandningen, svett och urin. Övriga 90-98% bryts ned av kroppen på det sätt som beskrevs innan.
Det går inte att påskynda kroppens nedbrytande av etanol nämnvärt men närvaro av fruktos har visat sig påskynda oxidationen av etanol till acetaldehyd något.
Däremot går det att minska blodets etanolkoncentration med bastubad eller motion. Dock är denna koncentrationsminskning obetydlig eller mycket marginell.
Starkt kaffe eller koffein påverkar inte på något sätt etanolförbränningen. Koffeinet i kaffet verkar troligtvis som en "uppiggare" som motverkar den dåsighet och trötthet som kan drabba alkoholpåverkade personer.

Energiinnehåll
Etanol innehåller ganska mycket energi. 100g 40% etanol innehåller 890kJ (210 kcal) vilket motsvarar ungefär 100g gräddglass (med 12% fett). En 4cl 40% snaps innehåller ungefär lika mycket energi som ett ägg. Man kan räkna ut energiinnehållet lite populärvetenskapligt med formeln:

2,325 · alkoholstyrka (volymprocent) · volym = energi

t ex innehåller 4cl 38% procentig sprit

2,325 · 38 · 4 = 353,4 kJ

dvs ungefär 355 kJ (85 kcal).

Prova JavaScriptet nedan.

Observera att metoden inte fungerar på viner, likörer eller öl eftersom de innehåller socker och/eller andra näringsämnen som i sin tur innehåller mer energi.

Alkoholism
Alkoholism kan beskrivas som ett sjukligt tillstånd där den drabbade, alkoholisten, utvecklat ett sjukligt beroende av etanol och till följd av beroendet missbrukar alkohol i onormala mängder. Alkoholism är ett livshotande tillstånd som ofta resulterar i att den drabbade dör i förtid om inte personen får hjälp i tid.

Alkoholism är både ett fysiskt och psykiskt tillstånd där det förra yttrar sig att kroppen har utvecklat ett beroende av etanol. Kroppen har med andra ord vant sig vid att vara etanolpåverkad och när etanolen försvinner ur kroppen upplever den drabbade abstinensbesvär och ett "sug" efter mer etanol. Det psykiska beroendet kan t ex vara att personen har vant sig vid att ta en drink efter jobbet utan att för den saken ha ett direkt "sug" efter etanol.

Den nästan konstanta berusning som alkoholisten dagligen utsätter sig för sätter naturligtvis sina spår på den drabbade. Förutom att alkoholisten oftare råkar ut för olyckor och skador till följd av den omdömeslöshet som drabbar alkoholpåverkade tar kroppens funktioner även mycket stryk av alkoholen, speciellt illa drabbas levern som varje dag måste arbeta hårt för att förbränna all alkohol. Den stora betydelse alkohol har för alkoholisten gör att alkoholen till slut betyder mer än familj och vänner, alkoholister hamnar ofta en social misär som leder in i en ond cirkel med mer alkoholkonsumtion för att tillfälligt glömma misären den drabbade befinner sig i.

Något botemedel för alkoholism finns inte men det finns däremot flera olika sätt att behandla alkoholism så att den drabbade kan återgå till ett någotsånär normalt liv. Behandlingsmetoderna kan vara allt från gruppterapi och samtal med kuratorer till olika mediciner, som t ex disulfiram (Antabus) som orsakar ett kraftigt obehag om patienten dricker alkohol eller akamprosat (Campral) som minskar suget efter alkohol. Vanligtvis rör det sig om en kombination av dessa metoder anpassat efter den enskilda individen. Om behandlingen är framgångsrik så kan den drabbade återgå till sitt liv men under total avhållsamhet från alkoholdrycker för att inte riskera återfall. Personen blir då en nykter alkoholist till skillnad mot nykterister som av helt andra anledningar inte dricker alkohol. Alkoholisten är efter behandlingen inte "frisk" i någon medicinsk mening utan personen måste resten av sitt liv föra en daglig kamp mot alkoholen, dvs hålla dig nykter därav 'nykter alkoholist'.