Allmänt
Tequila och Mescal är destillat av jäst agavesaft, så kallad pulque, från en speciell
agaveplanta (agave tequilina var. weber, eng. blue agave). Enligt mexikansk lagstiftning är det
endast denna typ av agave som får användas till tequilaråvara.
Agavesläkten tillhör familjen narcissväxter och är således
ingen kaktus som många felaktigt påstår, däremot är agave en suckulent.
På grund av tequilans starka smak måste den blandas med
citron eller annan sur juice för att man överhuvudtaget skall kunna dricka det.
Historia
Aztekerna (indianfolk i centrala Mexico) har framställt alkoholhaltig
dryck av agavesaft i över 2000 år. Drycken, mer känd under namnet pulque, var endast avsedd att drickas
vid högtidliga ritualer och vid fester, men personer av rang drack det dagligen.
Då spanjorerna anlände till Mexico på 1600-talet började de att dricka pulque.
Den relativt alkoholsvaga drycken passade inte spanjorerna som var vana vid
betydligt alkoholstarkare drycker som öl, vin så de började att destillera
pulque.
Tequila fick sitt stora genombrott under förbudstiden i USA då stora mängder
tequila och mescal smugglades över gränsen till Californien och Texas.
Framställning
Det tar mellan 8 och 12 år för agavefrukten, eller maguey som den kallas, att mogna så pass att den lämpar sig för
sprittillverkning. Agavefrukten, som ser ut som en gigantisk tallkotte med
ananasblad på toppen, klyvs efter skörden i två eller fyra delar.
Därefter ångkokas eller rostas de för att
omvandla ytterligare stärkelse till socker. Vid mescalframställning brukar traditionellt
frukten rostas i ugnar och vid tequliaframställning brukar frukten kokas.
Efter denna behandling krossas
blomkropparna och urlakas i vatten så att en sockerhaltig saft erhålles.
Saften behöver inte förbehandlas för att kunna jäsas
utan jäst behöver bara tillsättas. Jäsningen sker vanligtvis i stora
rostfria ståltankar eller i ekfat.
Destillationen sker vanligtvis i en destillationspanna av typen pot still som ger karaktär och smak
från råvaran till slutprodukten.
Destillationen är nästan identisk med cognacframställningen i Frankrike.
Bl a kallas de mexicanska destillationspannorna för alambiques. Liksom i Cognac
dubbeldestilleras spriten.
Ljus Tequila
Ljus tequila är som namnet antyder färglös. Den behöver
inte lagras på fat utan är klart för export då den
lämnat destillationsapparaten. Det är vanligt att ljus tequila återdestilleras
i en kolonnapparat för att få en mildare och lättare sprit.
Guld/Gold Tequila
Gold Tequila får sin bruna färg genom tillsats av sockerkulör (E150). Det
är alltså inget annat än ljus tequila (mixto) som färgats. Den är inte lagrad.
Reposado
Reposado (vilad) tequila är pot-still destillerad tequila som lagrats
en kortare tid i ekfat, vanligtvis mellan 3 till 9 månader. Tequila
lagras uteslutande i begagnade ekfat (bourbonfat eller sherryfat) från USA. Det är ganska
ovanligt att tequilaproducenter använder nya ekfat.
Añejo
Añejo (gammal) är tequila som lagrats en längre tid på ekfat,
vanligtvis mellan 2 till 4 år.
Mexikansk lag säger inget om lagringstiden för tequila.
Denna långa lagring är ganska kontroversiell eftersom tequilans unika smak
reduceras av den långa lagringen. Många tequilakonnäsörer anser att tequilan förstörs
av sådan omfattande lagring. 4år är den absolut längsta tid tequila kan lagras på fat.
Myter om Tequila
En vanlig myt som förekommer är att det skall finnas en mask i varje
äkta mexikansk tequilaflaska. Detta är struntprat och kommer troligtvis från en
amerikansk marknadsföringskampanj från 1940-talet.
Däremot kan det förekomma att mexicanska producenter tillsätter en fjärilslarv
till sin mescal. Larven (hipopta agavis) lever på själva agaveplantan
och förekommer i två varieteter eller färger: röd och vit. Tequilakonnässörer
anser att den röda larven är godast...
Larven är helt ofarlig. Den innehåller inget gift eller någon form
av psykofarmaka eller narkotika. Larverna brukar faktiskt tillagas och ätas i Mexico.
En annan myt som förekommer är att mescal skulle innehålla drogen meskalin. Detta är
rent nonsens och har troligtvis uppstått eftersom de båda har liknande namn.
Meskalin (trimetoxyfenyletylamin) finns däremot i den mexikanska kaktusen peyote (anhalonium lewinii).
[Kents Spritskola]
Uppdaterad 2005-08-08
© Kent Persson 1996-2005