Eau-de-vie

Allmänt
Saft från alla sockerrika frukter och bär kan teoretiskt jäsas till vin och detta vin kan sedan kan destilleras till fruktbrännvin. De vanligaste frukter, förutom vinrankan, som genomgår denna behandling är äpple, plommon och körsbär.
Många av de spritsorter som beskrivs i texten är mer av typen hembränt än en kommersiell märkesvara.

Framställning
Fruktdestillaten framställs vanligtvis ur mosade frukter eller fruktsaft som genomgått en jäsning, vanligtvis genom naturligt förekommande jäst men kulturjäst är också vanligt. Frukten behöver vanligtvis inte genomgå någon förbehandling som t ex mältning eller enzymtillsats för att jäsas utan jäst behöver bara tillsättas. Vid spritframställning av frukter från släktet Prunus (t ex plommon, aprikos osv.) kan även kärnorna krossas och användas i mäsken. Detta ger en speciell mandelaktig smak till destillatet.
Efter jäsningen har fruktvinet en alkoholhalt av ca 5% och det destilleras i destillationspannor av pot-still typ. Fruktdestillat från Frankrike, Tyskland och Schweiz framställs på liknande sätts som cognac framställs i Frankrike, där spriten dubbeldestilleras i alembic pannor. I Tyskland kallas denna sprit för "frukt"-wasser, t ex Kirschwasser, som är ett körsbärsbrännvin.
En annan metod att smaksätta sprit är att helt sonika låta frukten urlakas i sprit som sedan återdestilleras. I Tyskland kallas denna sprit för "frukt"-geist t ex Himbeeregeist som är ett sorts hallonbrännvin.
Fruktdestillaten blir väldigt torra eftersom sockret i frukterna jäst ut och inte följer med destillationen, dock blir delar av fruktens arom kvar och ger smak åt spriten.

Lagring
Man brukar normalt inte lagra fruktsprit på ekfat eftersom träsmaken skulle ta bort själva fruktaromen, men det finns vissa fruktdestillat som lagras, t ex Calvados och i vissa fall slivovits.
Om destillatet inte lagras på ekfat blir spriten lika färglös som ren vodka eller gin. Denna sprit kallas i Frankrike för alcool blanc ("vit alkohol"). Däremot brukar destillatet "vila" i stora glasbehållare innan det används.

Användning
I Tysklands södra delar serveras ofta fruktbrännvin innan maten som en liten aptitretare. I Normandiet gör man ofta en trou normand (normandiskt hål), ett litet avbrott i lunchen där man dricker ett glas calvados.
De flesta fruktdestillaten, undantag calvados, serveras vanligtvis kylskåpskalla i samband med mat.
Fruktdestillaten används ibland som bas i likörer genom smaksättning med den ursprungliga frukten och socker, t ex vissa sorters Creme de framboise.
Fruktdestillat används mycket sällan i drinkar.

Vanliga frukter och bär
Det verkliga europeiska centrumet för fruktdestillat ligger omkring "treriksröset" mellan Schweiz, Tyskland och Frankrike där de mest kända sorterna av världens fruktbrännvin framställs. I de väst- och sydslaviska länderna samt Ungern och Rumänien förekommer en icke obetydlig produktion av fruktdestillat, där de mest kända är šljivovica från Jugoslavien och barack pálinka från Ungern.

Äpple
Calvados destilleras ur jäst äppelmust departementet Calvados i Normandie i norra Frankrike. Efter skörden krossas äpplena och juicen utvinns. Beroende på producenten blandas juice från olika äppelvariteter med varandra, helt enligt producentens önskemål (vissa producenter blandar även i päronjuice). Vanligtvis tillsätts inte kulturjäst utan man använder sig av den jäst som finns naturligt på äpplena. Destillationen sker vanligtvis i kolonnapparater av den typen som används i Armagnac, men pot-still apparater som används i Cognac förekommer också.
I det finaste området, Pays d'Auge, får endast pot-still apparater användas. Till skillnad mot de flesta andra fruktdestillat lagras eau-de-vie de cidre eller Calvados på ekfat och får en smak och färg som påminner lite om cognac.
Apple brandy och Applejack är amerikanska namn på äppelsprit.
Förutom Calvados framställs äppelbrännvin ur mosade äpplen i Österrike. Denna äppelsprit är olagrad och går under namnet Apfelwasser (Apfel = äpple).

Hallon
Hallonbrännvin, eau-de-vie de framboise (framboise = hallon) eller kort och gott framboise är en mycket uppskattad dryck. Den framställs uteslutande genom att man smaksätter sprit med hallon och därefter destillerar den smaksatta spriten i en gammaldags pot-still apparat. Själva hallonen genomgår alltså ingen jäsning. Denna sprit kallas i Tyskland för Himbeergeist (Himbeere = hallon) eller Himbeerbrantwein. Hallonbrännvin är ganska dyrt eftersom det framställs ur vildhallon som måste handplockas. Det går för övrigt åt ca 30 liter hallon till en flaska framboise!

Plommon
I vissa väst- och sydslaviska länder samt Rumänien och Ungern förekommer ett plommonbrännvin som kallas slivovits. (tyska = Sliwowitz eller Slibowitz, polska = sliwowica, tjeckiska = slivovice, slovakiska = slivovica, serbiska = šljivovica, svenska = slivovits (i Östeuropa uttalas c som ts) från slav. sliva = plommon). Slivovits framställs mest i hemmen för personligt bruk (hembränt) men det finns även viss kommersiell framställning av det.
Kvaliteten varierar beroende på vem som framställt det, men den vanliga åsikten är att den slivovits man själv framställt är den godaste och den som grannen eller folket i grannbyn framställt är den äckligaste.
Traditionellt framställs slivovits genom att man lagrar övermogna plommon i ett ekfat som försluts, därefter gör vildjästen sitt. Några månader efter samlas det erhållna plommonvinet upp och destilleras i en pot-still apparat. Slivovits brukar vara hissnade starkt. en alkoholhalt mellan 50 och 60% är inte ovanligt. Slivovits som kryddas med enbär kallas klekovaca.
Mirabelle är ett färglöst plommonbrännvin (alcool blanc) som huvudsakligen framställs i Alsace av små, gula, söta mirabelle plommon. I Alsace och tyska Baden framställs även ett plommonbrännvin av violetta, svinskonliknande quetsch plommon. Eau-de-vie av dessa plommon kallas quetsch (fra. quetsche).
Generella tyskta namn på plommonbrännvin är Zwetschgenwasser (från ty. Zwetschge = plommon) och Pflaumenwasser (Pflaume = plommon).
I Rumänien produceras ett plommonbrännvin som kallas tuica eller tzuica (kallas palinca i Transsylvanien).

Körsbär
Körsbärsbrännvin framställs bl a i Alsace, Tyskland och Schweiz. Det franska körsbärsbrännvinet kallas helt enkelt kirsch och/eller eau-de-vie de cerice (fr. cerice = körsbär). I de tyska områdena kallas körsbärsbrännvinet för Kirsch eller Kirschwasser. Kirschwasser är en speciell brännvinstyp som endast får tillverkas i Schwartzwald av i lag bestämda körsbärstyper. Den brukar även kallas Schwartzwälder Kirschwasser.
Kirsch framställs ur mosade körsbär där den jästa massan destilleras i gammaldags pot-still apparat två gånger.
Cseresznye pálinka (cseresznye = körsbär) är ungerskt körsbärsbrännvin.

Mindre vanliga frukter och bär
På små familjebrännerier förekommer ofta en sorts "tuttifrutti" sprit som framställs genom destillation av jäst tuttifrutti massa. Detta förekommer nästan uteslutande på mycket små brännerier eller vid husbehovsbränning eftersom producenten inte har tillräckliga resurser eller åkerareal att samla i hop frukt och bär för en specifik spritsort.

Aprikos
Barack Pálinka (barack = aprikos, uttalas baratsk) är ett ungersk aprikosbrännvin som framställs ur mosade aprikoser med kärnor.

Björnbär
Mûre eller eau-de-vie de mûre är ett björnbärsbrännvin som framställs i Alsace.

Blåbär
I Alsace framställs blåbärsbrännvin under namnet eau-de-vie de myrtille eller kort och gott myrtille.

Järnek
En av de mer udda eau-de-vie sorterna är den franska eau-de-vie de houx eller baie de houx (houx = järnek) som är destillat av jästa järneksbär.
Den är inte särskilt uppskattad och brukar vara relativt dyr, främst på grund av dess sällsynthet.

Persika
Helt analogt med aprikosbrännvin framställs även persikobrännvin, under namnet õsze barack (pálinka), i Ungern.

Päron
Ett ganska vanligt och ganska känt pärondestillat är det schweiziska williamine eller Poire William. Det framställs ur Williamspäron i den schweiziska kantonen Wallis. Det speciella med denna sprit är att vissa flaskor innehåller ett helt päron som ligger i spriten. Detta ger spriten en relativt kraftig päronsmak. Päron är relativt smaklösa frukter så pärondestillaten brukar ofta vara lite smaklösa och fadda.
Päronbrännvin framställs även i Tyskland och Frankrike under namnen Birnenbrand, Birnenwasser respektive eau-de-vie de poire.

Rönnbär
Rönnbärsbrännvin framställs bl.a. i Frankrike och Tyskland under namnen eau-de-vie de sorbes och Vogelbeerbrand.

Slån
Eau-de-vie de prunelle är ännu ett i raden av franska fruktbrännvin från Alsace.

Arrak
Arrak (från arab. a'rak = svett, saft, sprit) är ett samlingsnamn för en mängd olika spritdrycker. I Ostindien är det varje jäst dryck. I Egypten är det en alkoholhaltig dryck av palmsaft. I Persien (Iran) är det destillat av jästa russin. I övriga delar av Asien kan det vara destillat av korn, hirs, dadlar, kokossaft osv. Det vi i Europa kallar för arrak är huvudsakligen destillat av ris och saft från kokospalmens blomkorvar. Arrak, speciellt det som framställts ur kokospalmen, kan även förekomma under namnet toddy. Arrak, speciellt Bataviaarrak från Java, används i Sverige till punschberedning och smaksättning av bakverk, tex arraksbollar.
Arrak har vanligtvis en mycket kraftig och en väldigt speciell smak som erinrar om mörk fyllig rom.