Likörer

Framställning
Det finns fyra grundläggande metoder för att smaksätta sprit.

Lakning eller maceration
Maceration är den enklaste av alla extraktionsmetoder och innebär att man helt enkelt lägger växtdelarna i spriten och låter det stå, ibland flera år, så att alla smakämnena extraheras ut i spriten.

Infusion
Infusion eller avkokning innebär att sprit och kryddblandningen värms eller kokas för att extrahera smakämnena, med andra ord en lakning eller maceration under uppvärmning. Jämfört med maceration är infusion både effektivare och snabbare. Detta innebär i sin tur att tillverkningskostnaderna blir lägre.

Perkolering
Perkolering är en sorts filtrering där varm eller kall sprit får rinna eller droppa igenom ett filter bestående av de växtdelar man vill smaksätta spriten med.

Destillering
I likörsammanhang innebär termen destillering att sprit eller mäsk smaksätts med frukt eller kryddor för att sedan destilleras. Sprit som smaksatts på detta sätt blir inte så välsmakande som sprit som smaksatts enligt de övriga metoderna. Sprit som smaksatts med destillering är oftast färglös.
Denna typ av destillering används bl a vid ginframställning.

De olika metoderna används till olika kryddor. Skillnaderna mellan de olika extraktionsmetoder kan verka triviala men jämför med kaffe- respektive tekokning. Vid kaffebryggning extraheras kaffets smakämnen genom perkolering och vid tekokning är metoden infusion.

Många likörproducenter framställer ett sk likörextrakt, ett starkt koncentrat, av frukten eller kryddorna med ovanstående arbetsmetoder och använder i sin tur extraktet för att smaksätta spriten.

Örtlikörer
Alla de örtlikörer som finns i handeln i dag är direkta avkomlingar till de "magiska" och medicinska drycker som medeltidens munkar och alkemister brukade till allahanda ändamål.

Chartreuse
Den mest kända örtlikören och samtidigt förebild för massa andra örtlikörer är Chartreuse. Chartreuse tillverkas av Kartusianmunkar i klostret La Grande Chartreuse i närheten av Grenoble i Frankrike och finns i två färger: grön och gul. Receptet är hemligt och har gått i arv hos munkarna genom flera generationer. I dag är det bara ett fåtal personer med anknytning till tillverkningen som känner till hela receptet, men det är känt att grön Chartreuse innehåller omkring 130 olika örter. I listan över örterna står även noggranna instruktioner om hur och när dessa örter skall plockas. Vid tillverkningen framställs 5 olika extrakt av de 130 örterna. Bland dessa extrakt finns det berömda elixir vegetal, en hissnande stark (70%) grönfärgad dryck som måste blandas med socker för att kunna drickas. Dessa extrakt kombineras på olika sätt så att dels en gul, söt Chartreuse med alkoholhalt på 40% erhålls och samt en grön lite torrare Chartreuse med alkoholhalt 55%. Båda dessa likörer är sötade med honung.
En ganska uppskattad blandning är 1/3 Grön Chartreuse och 2/3 Gul Chartreuse ("en del grönt, två delar gult").

Bénédictine D.O.M.
Om Chartreuse är Frankrikes mest kända örtlikör så kommer Bénédictine på en fin andra plats. I likhet men många franska likörer används cognac som bas till Bénédictine. Den framställs på klostret Fécamp i norra Frankrike efter ett recept som komponerades av Dom Bernardo Vincelli år 1510. Den består av 29 olika kryddor och örter med honung som sötningsmedel.
Inskriptionen D.O.M. är en förkortning av Deo Optimo Maximo (till Gud den bäste och högste).
En intressant variant på Bénédictine är likören B&B som faktiskt är en fifty-fifty blandning av Bénédictine och cognac. Den skapades för den amerikanska marknaden eftersom det där blev populärt att blanda lika delar likör och spritbas. Den nya drinken behåller sin smak men blir inte lika klibbigt söt (funkar med många andra likörer). Bartenders i USA använde, till kundernas stora förtret, billig kalifornisk brandy när de blandade B&B, så Bénédictineproducenterna bestämde sig för att tillhandahålla B&B färdigblandad med fin fransk cognac i buteljer. Producenterna av Bénédictine fick på så vis 100% av all B&B försäljning tillskillnad mot tidigare 50%...

Drambuie
Den mest kända av Storbritanniens örtlikörer är utan tvekan Drambuie. Den framställs i Skottland på ön Skye efter ett recept som enligt legenden gavs åt klanen Mackinnon av Prince Charles Edward när han flydde efter nederlaget vid Culloden 1756.
Namnet Drambuie är en sammanslagning av gaeliskans an dram Biudheach (drycken som tillfredställer). Det är en whiskylikör med scotchbas och smaksatt med örter och ljunghonung. Likören, som är ganska söt, brukar vanligtvis serveras i fifty-fifty blandning med skotsk whisky.

Galliano
En av Italiens mest kända örtlikörer är Galliano som är uppkallad efter en italiensk major som tjänstgjorde i det italienska fälttåget i Etiopien 1895-96. Galliano är en ganska söt likör med smak av olika örter, rötter, blommor och bär som växer i de italienska Alperna. Av alla dessa kryddor är anis den mest framträdande.

Izarra
Izarra är en fransk (baskisk) örtlikör som framställs i sydvästra Frankrike (Baskien). Den framställs på cognac- eller armagnacbas (noga bevarad hemlighet men armagnacbas är troligtvis det används) och är aromatiserad med blommor och örter som växer i Pyrenéerna. Den sötas med socker och honung. Liksom föregångaren chartreuse tillverkas den i en grön, starkare variant och en gul svag variant. Likören introducerades på 1700-talet och var ett seriöst försök att ta marknadsandelar från Chartreuse.
Izarra är baskiska och betyder stjärna.

Klosterlikör
Klosterlikör är en relativt gammal svensk örtlikör som introducerades i Sverige 1916 och hade då en alkoholhalt på 43%. Idag saluförs 40%-ig klosterlikör av V&S och ingår i V&S:s Stiernansortiment. Den är gjord på brandybas och smaksatt av ett tjugotal kryddor och sötad med socker. Klosterlikör är gulbrun till färgen.

Kaptenlöjtnant
Kaptenlöjtnant är en av V&S:s likörer. Den består helt enkelt av en blandning av lika delar klosterlikör och eau-de-vie, ungefär som B&B och Bénédictine.

Licor 43
43, fyrtiotre eller cuarenta y tres är en spansk Chartreuseimitation. Den är gul till färgen och har en mycket söt smak av örter och frukter. Den innehåller som namnet antyder smak från 43 olika örter och kryddor.

Strega
Strega eller Liquore Strega är en italiensk ört- och kryddlikör. Den har en gul färg och är söt till smaken. Den är ganska lik bénédictine.
Strega betyder häxa och likören var enligt legenden en trolldoms- och kärleksdryck.

Crème de Menthe
Tillskillnad mot de örtlikörer som räknats upp här är crème de menthe inte en unik likör för en viss producent utan crème de menthe framställs av många olika likörproducenter. De flesta likörtillverkare har minst en sorts crème de menthe i sitt sortiment. Crème de menthe, som håller ungefär 30% alkohol, produceras i två färger: grön och vit (färglös). Den är ganska söt och har vanligtvis en intensiv smak av pepparmynta. Crème de menthe dricks vanligtvis med massor av krossad is (frappé).
Crème de menthe tillhör den stora likörfamiljen crème.

Anisette
Anisette är en ganska söt likör som är kryddad med anis. Anisette brukar ha en alkoholhalt på omkring 30%. Liksom crème de menthe är anisette en likör som tillverkas av många olika producenter. Anisette är en söt och alkoholsvag variant av anisspriten.

Fruktlikörer
Inom spritvärlden är fruktlikörer en relativt ny produkt, kommersiella produkter började inte säljas förän 1600-talets början då sjöfarare tog med sig ny exotiska frukter till Europa. De mest kända likörfrukterna är pomeranser från den holländska ön Curaçao i Västindien.
Fruktlikörerna upptäcktes troligtvis i samband med att man började konservera frukter i sprit. Kanske upptäckte en husmoder att spriten som frukten låg i fick smak av frukt och bestämde sig gör att utveckla detta.
Apelsinlikörer som triple sec, curaçao och cointreau framställs genom att man smaksätter sprit med apelsinskal och eventuellt andra frukter. Därefter destilleras spriten i destillationspannor av pot-still typ. Fruktsmaken följer med destillatet men eventuella missfärgningar från frukten stannar kvar i destillationspannan. Därefter sötas spriten.
Andra fruktlikörer framställs genom att man låter frukten urlakas i sprit. Sedan filtreras de fasta beståndsdelarna bort och spriten sötas med lämpligt sötningsmedel.

Cointreau
Cointreau är en världsberömd fransk apelsinlikör som framställs av neutral sprit, apelsin och pomeransskal. Den är färglös, relativt lätt i smaken och ganska söt. Cointreau är en typisk "efter maten" likör och avnjuts i små glas. Den kan även drickas "on the rocks" vilket är ganska populärt. Cointreau är namnet på en fransk likörfirma i Angers som även tillverkar andra likörtyper.

Grand Marnier
Tillsammans med Cointreau är Grand Marnier frankrikes mest kända apelsinlikörer. Grand Marnier framställs med pomeransskal och cognac. Grand Marnier framställs i två varianter: Jaune som har en ljusgul färg och Rouge som har en rödbrun färg.

Apricot Brandy
Apricot brandy är en aprikoslikör med ganska framträdande smak av aprikoskärnor. Som spritbas används brandy (druvdestillat). Apricot brandy framställs av flera olika spritproducenter runt om i världen. Alkoholhalten ligger omkring 25-35%.

Heering
Heering eller Cherry Heering är en dansk körsbärslikör med en ganska framträdande smak av kärnor Den framställs av neutral sprit och färska körsbär. Heering är egentligen namnet på det danska företag som producerar denna likör.

Southern Comfort
Den mest berömda av de amerikanska likörerna är Southern Comfort. Den smaksätts huvudsakligen med persikor, men även av apelsiner och olika örter. Spritbasen i en Southern Comfort är vällagrad bourbon.

Maraschino
Maraschino är en färglös körsbärslikör som ursprungligen framställdes i Dalmatien i Kroatien. Till smaksättning användes de speciella körsbären som växer kring staden Zadar. Produktionen sker nu huvudsakligen i Italien.
Maraschino används huvudsakligen som drinkingrediens och som smaktillsats i konditorivaror och bakverk.

Curaçao
Curaçao [kyrraså] är ett "släktnamn" för en hel rad olika likörer med apelsinsmak. Äkta curaçao skall egentligen framställas med pomeransskal från ön Curaçao i Västindien men i dag kan pomerans- och apelsinskal från hela världen användas. Likören framställs av nästan alla stora likörproducenter som besitter någon som helst självbevarelsedrift. Curaçao förekommer i alla möjliga och omöjliga färger (syntetiska färger som tillsätts) där de vanligaste är: grön, blå, orange/brun, och vit (färglös). Färglös curaçao brukar även kallas triple sec, men triple sec skall egentligen ha en högre alkoholhalt (omkring 40%). Curaçao framställs med neutral sprit som bas och slutprodukten har en alkoholhalt mellan 20-35% beroende på producent.
Curaçao används uteslutande som drinkingrediens.

Crème de ...
En annan stor likörfamilj är Crème de "N", där "N" utgörs av fruktens namn på franska. Gemensamt för alla crème likörer är att de är väldigt söta. För att en likör skall kallas crème måste den innehålla minst 400g socker per liter likör. Likörens färg beror på vilken frukt som används. Alkoholhalten på dessa likörer stiger inte sällan över 25%. Crème de "N" likörerna framställs liksom curaçaolikörerna av alla stora spritproducenter. Dessa likörer används huvudsakligen som drinkingrediens.

Nötlikörer
Utbudet av nötlikörer är inte så omfattande som för frukt- och örtlikörer, främst för att antalet nötter som lämpar sig för likörtillverkning är ganska begränsat. Den vanligaste och mest populära av smaksättarna är utan tvekan nötter från kakaoplantan eller kort och gott choklad. Choklad är och lämpligt att blanda med andra smaker. Kakao- och kaffelikörer är mycket populära som "efter maten" dryck.

Amaretto
Amaretto är en italiensk nötlikör, huvudsakligen smaksatt med mandel och aprikoskärnor. Bittermandelolja kan också användas för smaksättning. Amaretto framställs av olika likörproducenter.

Kahlúa
Kahlúa är en mexikansk kaffelikör. Den är brun till färgen och har en lite "sumpig" smak. (Licenstillverkas i Danmark av Heering.)

Malibu
Malibu är en färglös kokosnötslikör framställt med rombas.

Tia Maria
Tia Maria är en brun kaffelikör från Jamaica. Framställt med Jamaicarom som bas.

Crème de Cacao, Café
I Crème "familjen" ingår även likörer med kaffe och kakaosmak. Crème de Café är brun till färgen. Crème de Cacao förekommer i två varianter: brun och vit (färglös).

Övriga Likörer
Likörer och likörliknade spritdrycker som inte passar in någonstans ovan.

Advocaat
Advocaat är en ganska speciell likör som är väldigt uppskattad i Holland. Den består av brandy, äggula och socker. Drycken är söt, gräddaktig och påminner lite om egg nog.

Bailey's
Bailey är egentligen namnet på ett företag som tillverkar en likörliknade dryck, s k Irish cream, bestående av choklad, grädde och irländsk whiskey. Liknade drycker tillverkas av flera olika företag men Bailey's är det mest kända.
Smakar som chokladmjölk som spetsats med irländsk whiskey

Punsch
Punsch är ursprungligen en indisk dryck bestående av sprit (arrak), rosenvatten, citronsaft, socker och en kraftig krydda, vanligtvis te. Svensk Punsch är en likörliknade spritdryck. Den bereds av arrak, sprit, socker, vatten och smaksätts med brandy, rom eller whiskey. Citronsaft kan även tillsättas. Då punschen introducerades i Sverige dracks den alltid varm. På 1840-talet började punschen säljas i flaskor och efter hand blev kall Punsch vanligare. Punsch dricks vanligtvis uppvärmd till ärtsoppa.

[Kents Spritskola]
Uppdaterad 2005-08-08
© Kent Persson 1996-2005